Publicerad den

Mögelanalys säkerställer toxinfritt foder

En av grundpelarna för tillverkning av toppfoder är att ständigt säkerställa råvarornas hygieniska kvalité allt för att undvika mögeltoxiner. I många fall görs inga kontroller av den hygieniska kvalitén på foderråvaror och i vissa fall analyserar man något enstaka toxin. Detta är en stor chansning och möjligheten att hitta rätt är mycket liten. Det finns över 1000 mykotoxiner och sekundära metaboliter identifierade samt ca 300 000 mögelarter så det gäller att hitta rätt.

Kontrollera genom att undersöka partier

Alla dessa mögelarter kan påverka djur och människor mer eller mindre. Gör detta för att undersöka råvaran:

      • Det första man skall göra är att titta och lukta för att se om det finns någon risk att partiet är mögelskadat.
      • Förutom att titta och lukta, bör man se om varan är lagringsstabil. En analys av vattenaktivitet skall visa att den tillgängliga vattenmängden för mögelsporer att växa i är låg och då är vattenaktiviteten under 0,70.
      • En annan enkel kontroll som för det mesta indikerar hygieniskt bra vara är falltalet. Har man egna djur som man utfodrar med vete eller korn bör man använda en vara med bra falltal och det gäller som sagt även korn. Det är ingen garanti för bra hygien men en stark indikator.

Mögelanalysen säkerställer hygienen

Känner man sig osäker på hygienen i partiet skall man alltid börja med en mögelanalys. Hos Optilab får man en bred screening av de mögelarter som finns i provet och i vilken mängd. Man får även mängden jästsvamp och vattenaktivitet. Resultaten samlas sedan upp i ett utlåtande som kunden får. Där utgår man från förekomst och nivåer för att ge tydliga råd om vidare användning. Det finns även möjlighet att kontakta labbet för mer rådgivning.

Svenska Foder (som Optilab är en del av) har som krav i sin foderoptimering att alla spannmålspartier som skall till en foderfabrik mögelkontrolleras innan användning. Detta gör att man undviker riskerna för toxinpåverkan hos djuren och smakligheten hos fodren säkerställs.

Hygienanalys – foder & foderråvaror (torra)

Ett analyspaket anpassat för att analysera den hygieniska kvalitén i torra foder och foderråvaror.

Vi finns även på Facebook!
Publicerad den

Förebygg 4 foderrelaterade sjukdomar hos häst

Betande hästar

Utfodringen är en av de viktigaste faktorerna för din hästs hälsa. Vissa sjukdomar kan förebyggas med rätt utfodring medan andra kan undvikas med en anpassad utfodringsrutin. Här tar vi upp tar några vanliga foderrelaterade sjukdomar och hur dessa kan förebyggas.

1. Kolik

Ordet kolik betyder egentligen tarmkramp och innebär smärta i buken för hästen. Smärtan kan variera mycket och det kan vara svårt att själv bedöma hur sjuk hästen är när den har kolik.

Vanliga symptom på kolik:

    • Oro och dålig aptit.
    • Hästen ser sig mot buken och skrapar med framhoven.
    • Vid kraftigare smärta kan hästen få hög puls, börja svettas, rulla sig eller kasta sig ner och upp.

Orsakerna till att hästen får kolik kan vara många men vanligt är förstoppning, gasansamling, tarmvred och magsår. Eftersom koliksymptom kommer från mag- och tarmkanalen är det viktigt att söka efter orsaken i utfodringsrutinerna och fodret.

Förebyggande åtgärder för kolik:

    • Tillgång till rikligt med vatten av bra kvalité.
    • Långsamma foderbyten.
    • Rörelse och motion.
    • Regelbunden utfodring med långa ättider.
    • Begränsad mängd stärkelserikt foder.

2. Magsår

Magsår är vanligt förekommande hos våra hästar och allra vanligast bland hästar som tränas, tävlas och som reser mycket. Vanligaste orsaken är stress och psykisk ohälsa hos hästen. En viktigt utfodringsrelaterad orsak är mängden grovfoder.

Magsår kan ge olika symptom där lättare symptom visar sig som sämre aptit och nedsatt prestation.

Djupare magsår kan visa symptom som:

    • Koliksmärtor.
    • Diarré.
    • Nedsatt allmäntillstånd.

Förebyggande åtgärder för magsår:

    • Att förebygga magsår är både billigt och enkelt och utgörs främst av foderändringar som ökar hästens salivproduktion.
    • En regelbunden utfodring med tillräcklig mängd grovfoder minskar risken för uppkomst av magsår hos hästar.
    • Magsår beror på att magsyran fräter hål på slemhinnan i magsäcken. Hästens tuggrörelser stimulerar salivutsöndringen som neutraliserar magsyran och motverkar på så sätt magsyrans frätande innehåll. Mängden tuggrörelser avgör främst salivproduktionen, där hö ger mer tuggrörelser än kraftfoder.

Genom att låta hästen röra på sig så mycket som möjligt och ge den fri tillgång till stråfoder samt en begränsad kraftfodergiva kan magsår förebyggas.

3. Fång

Fång innebär att hästens får en inflammation i lammellagret i hovarna. En nedbrytning sker av de inre stödjande lamellerna i hoven, mellan hovbenet och hovväggen. Den normala blodtillförseln till lamellerna störs vilket orsakar svår smärta i hästens hovar. Varför hästen får fång kan ha många olika orsaker och trots att sjukdomen har varit känd sedan 1700-talet kvarstår än idag frågetecken varför den uppstår.

Den vanligaste faktorn till fång är överkonsumtion av lättjästa kolhydrater. Överkonsumtionen orsakar en kraftig jäsning i grovtarmen vilket resulterar i mycket mjölksyra, något som sänker grovtarmens pH-nivåer och skadar tarmslemhinnan. Det låga pH-värdet medför dessutom att många mikroorganismer dör och i samband med det frigörs gifter. Gifterna frigör andra ämnen som i sin tur stör blodcirkulationen, vilket kan orsaka fång.

En annan orsak till fång är hormoner.

Vanliga symptom på fång:

    • Hälta.
    • Värme i hovarna.
    • Ovilja att gå.
    • Skiftar vikt mellan benen, försöker avlasta hovarna.

Förebyggande åtgärder för fång:

    • Utsätt din häst för så få riskfaktorer som möjligt.
    • Se till att din häst inte är överviktig.
    • Var försiktig vid foderbyten.
    • Låt verka din häst regelbundet och ha inte för långa intervall mellan verkningarna.
    • Motionera din häst regelbundet.

4. Tarmvred

Tarmvred är en form av kolik som förekommer mer sällan, men som är mycket mer allvarlig och kan vara livshotande. Tarmvred innebär att ett större eller mindre tarmavsnitt ligger fel. Det kan leda till att foderpassagen till och från detta tarmavsnitt försämras och i värsta fall förhindras.

När detta sker störs blodcirkulationen till det drabbade området vilket ger hästen kraftiga smärtor. Operation är oftast den enda behandlingen och om hästen inte når operationsbordet inom några få timmar utvecklas snabbt kallbrand i det drabbade tarmavsnittet och hästen går längre inte att rädda. Vid tarmvred blir hästen mycket sjuk på kort tid.

Källa: Vanliga foderrelaterade sjukdomar hos hästar – Svenska foder

När din häst är sjuk eller visar symptom på sjukdom ska du kontakta veterinär. Det är viktigt att en veterinären får undersöka och diagnostisera hästen! Att själv sätta diagnos riskerar att förvärra hästens tillstånd.

Vad är EMS och vad kan man göra åt det?

EMS är ett samlingsnamn på olika tillstånd som påverkar insulinfrisättningen i hästens blod. Mer och mer hör man även termerna insulindysreglering (ID) och insulinresistens (IR).

Vi finns även på Facebook!
Publicerad den

Hö, hösilage och ensilage – vad är bäst för hästen?

När det kommer till att välja rätt grovfoder för din häst finns det flera punkter att överväga. Bland de vanligaste alternativen finns hö, hösilage och ensilage. Men vad skiljer egentligen dessa åt, och vilket är bäst för din häst? I den här guiden kommer vi att utforska de största skillnaderna mellan hö, hösilage och ensilage samt ge dig en insikt i vilka faktorer du bör överväga när du väljer grovfoder till din häst.

Vad är hö, hösilage och ensilage?

Hö är torkat gräs som samlas ihop när höet är tillräckligt torrt. Höet torkas ofta genom att ligga utbrett på fältet i 3-5 dagar och vänds regelbundet för att skynda på torkningen. Sedan pressas höet samman till balar. Ibland torkas höet även med hjälp av en fläkt.

Hösilage

Likt hö är hösilage också torkat gräs, men som har packats in i plast innan gräset torkat helt. Inpackningen skapar en syrefri och sur miljö som förhindrar tillväxt av jästceller, svampar och andra bakterier

Ensilage

Ensilage är också inplastat likt hösilage. Skillnaden är dock att gräset innehåller ungefär 50-70% vatten vid inplastning och att mjölksyrabakterier då sänker pH vilket ger ett lagringsstabilt grovfoder.

Skillnader mellan olika grovfoder

Det som skiljer hö, hösilage och ensilage är själva konserveringsmetoden på grovfodret. Näringsmässigt är det ingen större skillnad mellan de tre metoderna. De näringsmässiga kvaliteterna beror mer på vilka grödor som skördas och skördetidpunkt.

Vilken ska man välja?

Så vilket grovfoder är bäst för din häst? Svaret är inte entydigt, det finns fördelar och nackdelar med varje alternativ.

Faktorer att ta hänsyn till

  • Individen. I slutändan kan det krävas individanpassningar baserat på hästens specifika behov och preferenser. Till exempel kan hästar med känslig mage vara mer känsliga för ensilage, då det är lite surt, och fungerar istället bättre på hö.
  • Konserveringsmetod. Det är också viktigt att ta hänsyn till risker och utmaningar för varje grovfoderalternativ.  Hö ligger längre på fält, oskyddat mot väder och vind, vilket ökar risken för mögel. Mögel kan ge problem med bland annat damm som irriterar luftvägar. Ensilage håller oftast en hög hygieniskt kvalitet eftersom tillväxten av mjölksyrabakterier sänker pH så pass mycket att det missgynnar andra mikroorganismer från att växa. Hösilage är så pass torrt att risken för bakterietillväxt är liten. Det finns dock en ökad risk för jäst- och mögeltillväxt i och med att allt syre och socker inte konsumeras under konserveringen.
  • Sockerhalt. Ensilage innehåller generellt sett mindre restsocker än både hösilage och hö. Mjölksyrabakterierna i ensilaget konsumerar sockret under ensileringsprocessen, vilket minskar mängden socker i det färdiga fodret. Hösilagets sockerhalt beror på vattenhalten i fodret – ju mer vatten, desto mindre socker. Torrsubstanshalt, ofta förkortat ts-halt, beskriver grovfodrets vattenhalt. Du får reda på torrsubstansen genom att göra en grovfoderanalys. 

Källa: Hö, hösilge och ensilage – vad är bäst för hästen? – Svenska Foder

Tolka din näringsanalys för häst

Här får du reda på hur du ska tolka din näringsanalys. Allt från torrsubstans, till råprotein.

Vi finns även på Facebook!
Publicerad den

Hästens foderstat – att tänka på

Brunvit häst äter hö

Vad är en foderstat?

Så vad är egentligen en foderstat? Foderstat kallas den kombination av olika foder som ges. För en häst baseras den största delen av foderstaten på grovfodret. Foderstaten är unik för varje häst.

För att kunna bestämma en hästs foderstat behöver grovfodret analyseras.

För att hästen skall kunna prestera optimalt och ha en god mag- och tarmhälsa bör man göra en så korrekt foderstat som möjligt. Baserat på grovfodrets näringsvärden kan vi räkna fram en foderstat som utgår från din hästs behov och förutsättningar. Tänk på att alltid utfodra minst 1,5 kg torrsubstans grovfoder per 100 kg häst och dag för att hästens mage och tarm ska fungera på bästa sätt.

Fler faktorer som påverkar foderstaten

Förutom att analysera sitt grovfoder är det vissa faktorer man bör fundera över innan man gör en foderstat:

      • Hästens vikt
      • Utevistelse
      • Arbete
      • Nuvarande hull
      • Äter min häst långsamt eller fort
      • Lätt eller svårfödd
      • Temperament
      • Nuvarande hälsotillstånd

Du som känner din häst, vet också om den har perioder på året då den har lättare att falla ur och tappa muskelmassa. Kanske perioder då den inte har samma energi som vanligt. Då tar vi hänsyn till detta i foderstaten.

Räkna kg ts till kg vara

För att på ett snabbt och enkelt sätt kunna jämföra olika grovfoder brukar man prata om näringsinnehåll per kg torr-substans, ts.

Ett kg grovfoder med 60% ts innehåller således 60%, eller 600 g, torr substans och 40%, eller 400 g, vatten.

Det är den torra substansen som innehåller näringen. Ett kg ts av ett grovfoder innehåller alltid mer näring än ett kg av samma foder.

Exempel
Hö med 84 % ts  >>>  5 kg ts/0,84 = 6 kg hö
Hösilage med 60 % ts  >>>  5 kg ts/0,60 = 8 kg hösilage
Ensilage med 35 % ts  >>>  5 kg ts/0,35 = 14 kg ensilage

Kraftfodergiva

Kraftfodergivan baseras på de analyserade näringsvärdena i det grovfoder du använder. Ge hästen grovfoder innan du utfodrar med kraftfoder fördela fodergivan på flera utfodringstillfällen per dygn. Se till att hästen alltid har fri tillgång till rent och friskt vatten.

Fördjupning & foderstatsberäkning

Vill du fördjupa dig än mer i foderstat har HästSverige en toppenbra foderskola i 10 delar.  De har en även ett foderstatsprogram där du får hjälp med att räkna ut en bra foderstat till din häst!

Publicerad den

5 faror på betet för hästen

Hästar som går på en äng.

Vilka faror finns egentligen när hästen går på bete? Vi har listat några som kan vara bra att ha koll på under sommaren.

1. Inhägnaden

Ha som rutin att kontrollera staketet på betet mellan varven. Staket med slaka band eller rep kan leda till att hästarna fastnar och i värsta fall får skador av band och rep som inte går av. Se till att banden är sträckta med fungerande el, som kontrolleras dagligen. Använd gärna skarvar som släpper om en häst skulle fastna i bandet och kom ihåg att vattna vid jordspettet om det är torrt ute.

2. Vatten

Det är ytterst viktigt att hästen har tillgång till färskt vatten på betet. Man brukar säga att det ska vara så färskt att du själv ska vilja dricka det.

Om det finns stillastående vatten i hagen bör det hägnas in så att hästarna inte dricker av vattnet. Det är relativt ovanligt med algförgiftning hos hästar, men det händer ibland när hästarna har tillgång till stillastående vatten. Symptomen är försämrat allmäntillstånd och lös avföring. Kontakta veterinär om du misstänker algförgiftning.

Hur mycket dricker en häst?

Det varierar så klart på hur hårt din häst motioneras och hur mycket din häst väger. Generellt kan man använda sig av följande riktlinje:

Underhåll – 5 liter per 100 kg häst

Lätt till medelhårt arbete – 7 liter per 100 kg häst

Hårt arbete – 10–15 liter per 100 kg häst

Digivande ston – 8–10 liter per 100 kg häst

Alla hästar är naturligtvis olika individer och liksom oss människor kan vissa vara bättre på att dricka än andra.

3. Sol och insekter

Tänk på att hästar ljusa mular kan bränna sig i sommarsolen. Smörj därför med solskydd för att undvika brännskador och eksem.

Vissa hästraser är mer känsliga för knott vilket kan leda till att de kliar sönder sig och detta kan i värsta fall leda till variga sår som kliar i solen. För att avhjälpa hästen på bästa sätt kan ett alternativ vara att skaffa ett eksemtäcke som håller hästen symptomfri under sommaren. Ett annat alternativ är att ta in hästarna när knotten är som mest ihärdiga.

Några andra problem som uppstår just under sommaren kan vara broms och hästflugor som irriterar hästarna. Vissa hästar är så irriterade av dem att de springer i timtal. Det är även viktigt att hästarna har möjlighet till skugga under de varma dagarna. Ett effektivt medel eller bromsfällor som håller de bitande insekterna på avstånd kan också vara några alternativ. Låt hästarna vara inne i stallet under de hetaste timmarna när bromsen är som mest aktiv om de föregående alternativen inte hjälper.

4. Fästingar

Fästingar kan överföra anaplasma till häst. Symptomen är hög feber, tjocka ben, vinglig gång och stor allmänpåverkan. Kontakta veterinär om hästen uppvisar sådana symptom. De flesta hästar tillfrisknar snabbt när de kommer under behandling. Ha som vana att söka igenom hästen noga och ta bort fästingar omgående. Ju längre fästingen sitter på hästen, desto större risk att den överför eventuell smitta.

5. Giftiga växter

Hästar är duktiga på att sortera bort sådant som de inte bör äta men om betet börjar tryta kan de bli mindre nogräknade. På ett magert bete eller i slutet på sommaren kan hästarna äta utav giftiga växter i brist på annat. Växter som har frusit eller torkat upplevs inte som oätliga av hästen. Det innebär att hästen har svårare att sortera ut giftiga växter som kommer med i vallfodret (hö, hösilage och ensilage). Försök att rensa hagen från giftiga växter.

Giftiga växter för hästar

Vilka växter är det som är giftiga för häst? Vi har listat några växter man ska se upp för. Några av dessa växter krävs en större mängd innan det blir farligt för hästen medan andra kan vara väldigt farliga i liten dos som t.ex. idegran. Bland de absolut giftigaste växterna finns också sprängört, som trivs i närheten av vatten och där det krävs små mängder av roten för att döda en häst.

Vi finns även på Facebook!
Publicerad den

Giftiga växter för hästar

Vilka växter är det som är giftiga för häst? Hästar är generellt duktiga på att sortera bort sådant som de inte bör äta. Men om betet börjar tryta kan de bli mindre nogräknade. På ett magert bete eller i slutet av sommaren kan hästarna äta utav giftiga växter i brist på annat. Växter som har frusit eller torkat upplevs dessutom inte oätliga av hästen. Därför har hästen svårare att sortera ut giftiga växter som kommer med i grovfodret.

Vi har listat några växter man ska se upp för. Några av dessa växter krävs en större mängd innan det blir farligt för hästen medan andra kan vara väldigt farliga i liten dos som t.ex. idegran. Bland de absolut giftigaste växterna finns också sprängört, som trivs i närheten av vatten och där det krävs små mängder av roten för att döda en häst.

10 vanliga växter som är giftiga för hästen

  1. Alsikeklöver
  2. Ek/ekollon
  3. Idegran
  4. Johannesört
  5. Korsört
  6. Lupin
  7. Smörblomma
  8. Sprängört
  9. Stånds
  10. Tysklönn

Andra växter du ska se upp med

Giftiga även i liten mängd

  • Belladonna
  • Björnloka
  • Bolmört
  • Gullregn
  • Stormhatt

Björnloka

Björnlokan förekommer på ängar och vägkanter i stora delar av Sverige. Hela växten är giftig och orsakar ökad känslighet för solljus vid förtäring.

Enligt SVA är Björnloka vanlig i hela Sverige förutom de nordligaste delarna. Den växer på torr ängsmark, i skogsbryn och i vägkanter.

Giftiga endast i större mängd

      • ⁠Akleja⁠
      • Buxbom⁠
      • Hästhov ⁠
      • Hästkastanj⁠
      • Järnek⁠
      • Lagerblad⁠
      • Liguster⁠
      • Liljekonvaljer ⁠
      • Murgröna⁠
      • Odört⁠
      • Oleander⁠
      • Penningört ⁠
      • Potatisblast⁠
      • Påskliljor⁠
      • Riddarsporre⁠
      • Rhododendron⁠
      • Tibast⁠
      • Tomatplanta⁠
      • Vildväxande pepparrot⁠
      • Vit-och Blåsippa⁠
      • Åkerfräken⁠
      • Örnbräken⁠

Symptom på förgiftning hos häst

Det finns en mängd olika växtgifter med olika verkan och symptombild. Här listas några symptom:

    • Magtarmproblem, kolik, diarré
    • Fotosensibilitet
    • Blåsor i munnen
    • Ökad salivering
    • Hästen tuggar/gäspar onormalt
    • Vinglighet, svårt att gå
    • Kramper eller ryckningar
    • Nedsatt allmäntillstånd
    • Plötsliga dödsfall
    • Många av dessa symptom kan lätt misstas för andra sjukdomstillstånd.

Så förebygger du förgiftning hos din häst

    • Inspektera hagarna noggrant innan du släpper din häst på betet och ha som vana att kontrollera regelbundet
    • Är hagarna placerade intill äldre trädgårdar, parker eller lundar – kontrollera att inga giftiga trädgårdsväxter har förvildats och spridit sig
    • Avlägsna giftiga växter som tex. tysklönn och alsikeklöver
    • Ta hjälp av en flora för att känna igen växter du är osäker på
    • Stängsla kring ”farliga” områden om möjligt, tex ekar.
    • Ge inte din häst trädgårdsavfall, varken gräsklipp eller något annat.
    • Viktigt att hästarna alltid har tillgång till friskt vatten, salt och mineraler på betet.

5 faror på betet för hästen

Vilka faror finns egentligen när hästen går på bete? Vi har listat några som kan vara bra att ha koll på under sommaren.

Vi finns även på Facebook!
Publicerad den

Så tar du ett grovfoderprov

Grovfoder

Grovfoderprovet är en viktig del av analysen. Analysen utförs på det prov du skickar in och om inte det provet är representativt för det parti foder du vill fodra med är inte analysen det heller.

Provhantering

Tänk på detta vid hantering av provet:

  • När provet är uttaget kan du med fördel klippa det till korta bitar och skicka cirka två liter för analys. 
  • Förvara och skicka provet i en ren, väl försluten plastpåse, annars kan vattenhalten i provet förändras.
  • Undvik att sända prov före helger då det kan bli liggande på posten någonstans och försämras.
  • Prov som ska analyseras enbart med avseende på näringsinnehåll kan frysas innan de skickas, men frys inte prov som ska analyseras för hygienisk kvalitet.
  • Provet ska märkas med den kod du fick i samband med beställningen. Den talar om för oss vilka analyser vi ska göra och vilket djurslag analysen ska vara anpassad för. Det är också viktigt att provtypen (hö, ensilage, hösilage eller grönmassa) stämmer överens för provet och beställningen.

Tänk på att provet ska vara representativt av foderpartiet! Plocka därför ut prov från flera balar och slå ihop det till ett större prov.

Vanliga misstag

  • Ett vanligt misstag är att bara ta ett prov från en bal. Då är risken att man missar variationen i partiet. Det är alltid bättre att plocka ut prov från flera balar och slå ihop det till ett större prov än att ta ut ett stort prov från samma ställe på en bal.
  • Ett annat vanligt fel är att skaka höet innan det läggs i påsen eller att dra ut strån från en höbal som inte öppnats ordentligt. Det mesta av näringen finns i bladen. Om du skakar eller drar bort dem innan du skickar in provet så analyserar vi mest stjälk. Det är troligt att analysen då visar på ett sämre näringsvärde än vad det egentligen är i ditt foder.

Följande rutiner rekommenderas:

Löst hö på en skulle

  • Provtas enklast med en höborr.
  • Ta ut prover på flera ställen på skullen.
  • Blanda innehållet försiktigt i en ren säck eller balja/hink och plocka sedan ut ett prov på ca 2 liter som du lägger i en plastpåse, försluter noga och skickar in.

Hö i småbalar

  • Öppna flera småbalar, minst fem stycken och ta några nävar hö ur var och en. Se till att blad, stjälk och fröställningar kommer med i samma förhållande som de ingår i partiet som helhet.
  • Blanda innehållet försiktigt i en ren säck eller balja/hink och plocka sedan ut ett prov på ca 2 liter som du lägger i en plastpåse, försluter noga och skickar in.

Vid egen höskörd

  • Ta provet i samband med skörd. Gå i ett W över fältet och ta flera prover i vallfodersträngen på olika djup eller ta ett par representativa prover ur varje balvagn eller kärra.
  • Slå ihop proverna i en luftig påse (t ex en potatissäck) och låt torka färdigt på skullen innan provet skickas för analys.
  • Det går även att skicka in provet som grönmassa d.v.s. utan att torka det först på höskullen. Blanda då innehållet försiktigt i en ren säck eller balja/hink och plocka sedan ut ett prov på ca 2 liter som du lägger i en plastpåse, försluter noga och skickar in.

Hösilage/ensilage i storbal

  • Det är enklast att använda en ensilage- eller höborr. Se hur du använder en borr i videon nedanför!
  • Ta prover ur minst tre storbalar och klistra ihop hålen väl efter provtagning med särskild ensilagetejp (inte silvertejp!). Har man inte tillgång till borr kan man rulla upp balarna och skära ut prover på flera ställen.
  • Blanda innehållet försiktigt i en ren säck eller balja/hink och plocka sedan ut ett prov på ca 2 liter som du lägger i en plastpåse, försök få ut så mycket luft som möjligt och stäng sedan påsen ordentligt.
  • Förvara provet svalt eller fryst tills du skickar det för analys.
  • Ett annat sätt är att ta ut prov från de första balarna som öppnas och förvara proven i frysen tills minst tre balar öppnats och provtagits. Ett samlingsprov skickas sedan för analys.

Vid egen hösilage/ensilageskörd

  • Ta provet från fältet i samband med skörd innan pressning och plastning sker.
  • Gå i ett W över fältet och ta flera prover i vallfodersträngarna på olika djup.
  • Blanda innehållet försiktigt i en ren säck eller balja/hink och plocka sedan ut ett prov på ca 2 liter som du lägger i en plastpåse, försök få ut så mycket luft som möjligt och stäng sedan påsen ordentligt.
  • Förvara provet svalt eller fryst tills det skickas för analys. Skicka helst i början av veckan så det är så oförstört som möjligt när det når laboratoriet.
  • Ett gräsprov som varken är färdigtorkat eller inplastat kallas grönmassa och dessa prov är känsliga för värme. Det är extra viktigt att ett sådant prov hålls svalt innan analys för att inte näringsinnehållet ska påverkas. (Källa: Hästsverige)

Hö, hösilage och ensilage – vad är bäst för hästen?

I den här guiden utforskar vi de största skillnaderna mellan hö, hösilage och ensilage och vilka faktorer du bör överväga när du väljer grovfoder till din häst.

Publicerad den

Därför ska du göra en grovfoderanalys

Ljus häst som äter hö.

Vad är en grovfoderanalys?

Genom en grovfoderanalys får du reda på bland annat reda torrsubstans (ts), energi, protein, NDF (fiber), socker, aska och mineraler.

Här finns instruktioner till hur du tar ett grovfoderprov. När provet sedan anländer till labbet kommer det registreras och packas upp för att torkas i ett värmeskåp under natten. Sedan mals provet ned och analyseras med hjälp av NIR-teknik. Provsvar får du sedan till din mejl.

Hur tolkar man analysen? Läs om detta här.

Varför ska man göra en grovfoderanalys?

En analys av grovfodrets näringsinnehåll är nödvändig för att kunna sätta ihop en bra foderstat till hästen.

Säkerställa näringsinnehåll

Ensilage, grönmassa och hö kan ha mycket olika näringsinnehåll. Val av rätt fröblandning, gödselstrategi och inte minst skördetidpunkten är exempel på hur du kan påverka innehållet. Analysen hjälper dig att få rätt foderstat till hästen och välja eventuell kraftfoder eller mineralfoder.

Möta hästens behov

Vad som är ett näringsmässigt optimalt grovfoder varierar. En högpresterande travhäst, har ett högre energibehov än en fritidshäst. På samma sätt vill man ofta ha mer protein i grovfodret till ett avelssto än till den aktiva sporthästen. Därför underlättar det att analysera grovfodret för att kunna mätta den enskilda hästens behov.

Tänk på att ts-halten inte säger något om näringsinnehållet. Det vill säga att ett blötare grovfoder inte automatiskt innehåller mer näring. Det kan lika gärna vara tvärtom. Analysen get dig möjlighet att veta exakt vad grovfodret innehåller och om man eventuellt behöver komplettera med ett kraftfoder.

Hålla hästen frisk

En del sjukdomar som kan drabba hästar kan ofta undvikas eller bekämpas med en anpassad foderstat.

Konsekvenser av att inte göra en analys

Vad finns det för risker med att inte göra en grovfoderanalys? Ofta pratar man om att välja ett sent skördat hö till en lättfödd häst. Enligt veterinärkliniken Evidensia motiveras ofta detta med att hästen behöver ett näringsfattigt hö. Det är dock inte ovanligt att ett sent skördat hö innehåller relativt hög mängd omsättbar energi men låg mängd smältbart råprotein. Hästen riskerar då att bli överviktig eller få för lite mängd foder per dag samt få brist på protein. Hästen riskerar också att få kolik då den inte får i sig tillräckligt med grovfoder om man begränsar givan på grund av för högt energiinnehåll.

Ett ytterligare vanligt problem är att ge ett foder med för lågt energi- och proteininnehåll till en häst med höga behov och istället komplettera med stärkelserika kraftfoder. Enligt Evidensia riskerar hästen att få proteinbrist med denna typ av foderstat samtidigt som risken för kolik ökar när mängden stärkelserikt kraftfoder ökar.

Källor: Grovfoderanalys – Evidensia, Grovfoderanalyser & foderstater – Svenska Foder

Flicka och häst

Tolka din näringsanalys för häst

Så tolkar du din näringsanalys/grovfoderanalys för häst. Vilka värden är bra? Och vad betyder alla termer? Vi förklarar!

Vi finns även på Facebook!
Publicerad den

3 saker att tänka på vid hästens pälsbyte

Vad ska man tänka på vid pälsbyte hos häst? Och hur hjälper man hästen under pälsfällning? Hårremsbyte kan ta mycket på hästarna eftersom det går åt mer protein och energi att sätta den nya pälsen.

Många hästar kan bli trötta och ändra beteende av pälssättning. Hästen är programmerad att prioritera pälssättningen och därför går ca 10-15 procent av det dagliga proteinintaget åt till att hålla normal hårtillväxt. Att foderstaten är väl balanserad är därför mycket viktigt så att inte kroppsvävnad som fett och muskler bryts ner. Här delar vi med oss av tips för att hantera hästens pälsbyte!

  1.  Se över foderstat i tid

    När hästen börjar fälla sin vinterpäls på våren är den nya pälsen redan klar. Det är viktigt att se över foderstaten i tid för att hinna göra korrigeringar. I första hand är det en ökad mängd grovfoder som gäller. Se över grovfoderanalysen för att ta reda på hur stor ökningen bör vara. Om grovfodrets innehåll inte räcker till kan ett alternativ som innehåller protein tillsättas.

  2. Ryktning påskyndar pälsfällningen

    Att rykta hästen påskyndar pälsfällningsprocessen och hjälper till med den klåda hästen kan få av pälsfällningen.

  3. Undvik att klippa hästen

    Undvik att klippa hästen i samband med sättning och fällning. Att raka hästen under denna tid stör hästens naturliga process, vilket kan påverka allmäntillståndet negativt. Vänta istället tills processen är färdig.

Källor: Dags för pälsbyte – Svenska Foder, Pälsfällningstips från veterinären – Agria

Flicka och häst

Tolka din näringsanalys för häst

Så tolkar du din näringsanalys/grovfoderanalys för häst. Vilka värden är bra? Och vad betyder alla termer? Vi förklarar!

Vi finns även på Facebook!
Publicerad den

Så väljer du rätt vallblandning för häst

I samarbete med Svenska Foder

Häst

Ensilage, grönmassa och hö kan ha mycket olika näringsinnehåll. Val av rätt fröblandning, gödselstrategi och inte minst skördetidpunkten är exempel på hur du kan påverka innehållet. Vad som är ett näringsmässigt optimalt grovfoder varierar. En högpresterande travhäst, har ett högre energibehov än en fritidshäst. På samma sätt vill man ofta ha mer protein i grovfodret till ett avelssto än till den aktiva sporthästen.

OptiVall står för starka vallfröblandningar med hög kvalitet och väl provat sortmaterial i Sverige. Vallfröblandningarna innehar spetsade egenskaper, bred genetisk sortvariation och ett sortiment som passar från norr till söder. Hitta blandningen som passar för dig!

Vertical shot of two beautiful domestic horses eating dry grass fodder in field

Götaland & södra Svealand

Bete | Utan vitklöver

Skritt Bete

No Data Found

Skritt Bete är utan klöver vilket gör den extra lämplig till häst. Ängsgröe och rödsvingel bidrar till att gräsvallen blir tät och mattbildanade.

Slåtter | Lägre näringsbehov

Diet

No Data Found

Diet passar bra till både slåtter och bete för hästar med lägre näringsbehov.

Slåtter | Utan eng. rajgräs

Hipp Hopp

No Data Found

Hipp Hopp passar bra för hö/hösilage. Passar bra på de flesta jordar och torkar snabbt upp på sträng. Framförallt lämplig till häst och får. Skördetidpunkt styr till stor del näringsinnehåll i grovfodret.

Slåtter | Med eng. rajgräs

Rapp

No Data Found

Rapp passar bra för ensilage/hösilage. Engelska rajgräset sörjer för en hög skörd. För bibehållen smaklighet till häst är rätt skördetidpunkt och intensiv skörd viktig.

Slåtter | Med hykor

Bore

No Data Found

Bore är en blandning tålig mot torka, stående vatten och tuffa vintrar. Blandningen rekommenderas till alla jordarter men särskilt låglänta mulljordar med hög kvävelevererande förmåga där baljväxter inte behövs. Rörsvingelhybriden Hykor kräver en intensiv skördestrategi, men ger med rätt management en stor skörd.

Bete | Med eng. rajgräs

GEV Universal Bete

No Data Found

Ekologisk

GEV Universal Bete ger ett bra bete till mjölk-, kött- och fårproduktion under hela säsongen.
En uthållig betesblandning som passar i de flesta lägen. Ger ett bra bete för mjölk-, kött- och fårproduktion under hela säsongen. Kan med fördel användas till slåtter vid förstaskörden för ännu bättre tramptålighet och uthållighet.

Gräsvall | Utan eng. rajgräs

GEV Hipp Hopp

No Data Found

Ekologisk

GEV Hipp Hopp passar bra för hö/hösilage. Passar bra på de flesta jordar och torkar snabbt upp på sträng. Framförallt lämplig till häst och får. Skördetidpunkt styr till stor del näringsinnehåll.

Bete | Utan eng. rajgräs

Norrsken

No Data Found

Norrsken är en mycket härdig flerårig betesvall. Ängsgröe och vitklöver bidrar till vallens tramp-tålighet och uthållighet, som tillsammans med smaklighet och kvantitet från timotej och ängs-svingel utgör en uthållig betesvall för de allra flesta lägen.

Slåtter | Gräsvall

Kaliber

No Data Found

Kaliber passar bra för hö/hösilage. Passar bra på de flesta jordar och torkar snabbt upp på sträng. Framförallt lämplig till häst och får.

Bete | Utan eng. rajgräs

GEV Midnattsol

No Data Found

Ekologisk

GEV Midnattsol är en mycket härdig flerårig betesvall. Ängsgröe och vitklöver bidrar till vallens tramptålighet och uthållighet, som tillsammans med smaklighet och kvantitet från timotej och ängs-svingel utgör en uthållig betesvall för de allra flesta lägen.

Intresserad av en vallblandning eller behöver hjälp att välja?
Kontakta en säljare nedan!

Flicka och häst

Tolka din näringsanalys för häst

Så tolkar du din näringsanalys/grovfoderanalys för häst. Vilka värden är bra? Och vad betyder alla termer? Vi förklarar!

Vi finns även på Facebook!
Publicerad den

3 trender vi ser i årets grovfoder

Flicka och häst

Vilket näringsvärde ett grovfoder får avgörs av flera olika faktorer som bland annat väder, gödsling och skördetidpunkt. Vi tar ett snack med Kerstin Bagge från Svenska Foder om årets grovfoder. Hon menar att det går att se säsongsbetonade trender i årets grovfoderanalys.   

Årets grovfoder

Trend 1: Bättre andra- och tredjeskörd

Genom åren har det varit standard att den första skörden gett den största volymen och bästa grovfodret men det verkar som trenden har ändrat sig de senaste åren. Kerstin Bagge menar att många av hennes kunder har fått en mycket bättre andra- eller tredjeskörd än den första skörden i år, både när det gäller volym och näringsinnehåll.

– Det har varit en liknande trend de senaste två åren, speciellt i de södra delarna av Sverige. Jag tror att det bland annat beror på hur vädret utvecklats de senaste åren. Nu är det mycket kallare längre in på våren än vad det var förr i tiden. Det påverkar också grovfodrets näringsvärde, förklarar Kerstin. 

Trend 2: Halm har dålig kvalité

När det kommer till näringsvärdet på grovfodret vill man varken ha det för högt eller för lågt. Kerstin menar att för bra näringsvärden ger problem då man kan behöva kompensera fodergivan med halm och i år är det generellt svårt att hitta halm med bra kvalité på grund av ihållande regnperioder i samband med spannmålsskörden.

Trend 3: Första skörden hade lågt smältbart protein och höga nivåer socker

En annan trend just i år är att förstaskörden generellt har lågt innehåll av smältbart råprotein och höga nivåer av socker. Det tror hon kan bero på den kalla våren. Vid långa dagar och mycket ljus som det är på våren så lagras mycket socker in i grödorna men är det dessutom kallt på nätterna så förbrukas väldigt lite av detta socker utan blir istället kvar i gräset.

– Det som kan ha påverkat proteininnehållet är att man väntat för länge med att skörda eftersom våren var så torr och gräset växte mindre än normalt. När gräset gått upp i ax ska man skörda och väntar man så sjunker proteininnehållet för varje dag. Många har väntat för att få större volym grovfoder men då har man också fått längre proteininnehåll, förklarar Kerstin. En kall och torr vår gör också att grödorna inte får tag på kväve på samma sätt och därför bildas mindre protein i växten.

Ljus häst som äter hö.

Vet du vad ditt grovfoder innehåller?

När det kommer till att bygga en foderstat är det väldigt viktigt att veta vad grovfodret innehållet. Därför förespråkar Kerstin alltid att ta en grovfoderanalys.

– Jag hör många som säger att de köper sitt grovfoder av samma bonde och att det alltid är samma näringsvärde men det kan man aldrig veta. Man kan inte med blotta ögat se grovfodrets näringsvärde. Med ögat och näsan kan man till viss del avgöra hygien kvalitén genom att lukta och titta  på fodret, men man kan aldrig veta hur högt eller lågt näringsvärde det har, förklarar hon.

För att få en rättvis och genomsnittlig bild över grovfodrets kvalité rekommenderas att samla ihop prov från flera balar.

– Det bästa är om bonden efter man slagit höet går diagonalt över fältet och samlar ihop ett representativt prov från hela skörden. Sen klipps provet ner och skickas in till labbet. Har bonden inte den möjligheten är det en fördel att ta prov från flera balar. Har man ingen möjlighet att sticka in ett spjut i balarna och ta prov den vägen är mitt tips att ta ett prov från den öppnade balen och lägga det i frysen. Ta sedan ytterligare prov från de nästkommande tre eller fyra balarna som öppnas och förvara det i frysen. När du har prov från flera balar skickar du in det för analys, förklarar Kerstin.

Så kompenserar du grovfodret

Om grovfodret har låg nivå av smältbart protein kan det behöva kompenseras med något typ av kraftfoder.

Om man har ett grovfoder med högt sockerinnehåll är det viktigt att ge ett kraftfoder med låg nivå av socker och stärkelse.

Det viktiga mineralfodret

När det kommer till mineralfodret är det också viktigt att gå igenom grovfoderanalysen och fodra med ett mineralfoder som täcker upp för de brister som grovfodret har.

– I Sverige har vi exempelvis selenbrist i jorden och importerat kraft- och mineralfoder har oftast inte tagit höjd för det, förklarar Kerstin.

Grovfoder

Analyspaket för häst

Hästar är gräsätare och större delen, om inte hela deras foderranson, bör bestå av ett bra grovfoder. För att veta hur mycket foder din häst behöver, behöver du göra en grovfoderanalys. 

Publicerad den

Fått din grovfoderanalys? Så tolkar du den!

grovfoderprov

Torrsubstans? Råprotein?

Svaret på din grovfoderanalys har anlänt! Men vad är nu detta? Torrsubstans, råprotein, omsättbar energi? Vad betyder det och hur vet man vilka värden som är bra eller inte? Det kan vara rätt förvirrande, speciellt om det är första gången man får en grovfoderanalysrapport. Men som tur har vi satt ihop allt du behöver veta!

Häst

Tolka din grovfoderanalys för häst

Läs mer om hur du tolkar grovfoderanalysen för häst och vilka värden som är optimala.

Tolka din grovfoderanalys för nöt

Vi har valt att ha med torrsubstans, omsättbar energi, smältbarhet, råprotein, AAT, PBV, NDF, iNDF, socker och aska i våra näringspaket för nöt. Läs mer om hur du tolkar analysen och vilka värden du ska ha som riktmärken.

Tolka din grovfoderanalys för får

Vi har valt att ha med torrsubstans, omsättbar energi, råprotein, AAT, PBV, NDF, socker och aska i våra näringspaket för får. Läs mer om hur du tolkar din analys för får.

Publicerad den

Vad är EMS och vad kan man göra åt det?

Vad är EMS?

EMS är ett samlingsnamn på olika tillstånd som påverkar insulinfrisättningen i hästens blod. Mer och mer hör man även termerna insulindysreglering (ID) och insulinresistens (IR).

  • Insulindysreglering (ID) används för att beskriva hästar som har IR och onormalt höga insulinkoncentrationer i blodet vid fasta och/eller utfodring.
  • Hästar med EMS har insulindysreglering (ID).

Hästar med EMS är ofta överviktiga samt har lokala fettdepåer. Om de inte redan har haft fång så är risken mycket stor att de får fång i framtiden.

Varför får hästar med EMS fång?

Anledningen till att hästar med EMS får fång beror på att hästen har just ID. Det innebär att de vid fasta men framför allt efter utfodring får onormalt höga insulinkoncentrationer i blodet. De höga nivåerna av insulin ger upphov till fång hos hästar med ID och EMS.

Skillnad mellan utfodringsrelaterad fång och fång hos hästar med EMS

Fång hos hästar med EMS skiljer sig från utfodringsrelaterad fång. Utfodringsrelaterad fång kan uppkomma när hästen till exempel ätit för mycket kraftfoder eller vid plötsliga foderbyten. Detta skapar en obalans i grovtarmen vilket ger upphov till fång.

Vilka hästar får EMS?

Det är vanligt att ponnyraser som russ och shetlandsponnyer samt inhemska hästraser som islandshästar, oftare drabbas av EMS.

Rekommendationer för hästar med EMS

Detta kan man göra för att förbättra förutsättningarna för hästar med EMS:

  • Ge en foderstat med lågt innehåll av socker och stärkelse. Foder som innehåller mycket stärkelse och socker omfattar de allra flesta kraftfoder, som havre, korn, majs, betfor, pelleterade kraftfoder och müsliblandningar.
  • Grunden för hästens foderstat bör vara analyserat grovfoder.
  • Eftersom många hästar med EMS är överviktiga kan det vara bra att begränsa intaget av energi. Studier visar på att viktnedgång förbättrar insulinkänsligheten hos häst.
  • Även regelbunden motion förbättrar insulinkänsligheten hos häst.
  • Begränsa betestiden.

Källa: Ekvint metabolt syndrom – vanlig orsak till fång – HästSverige

Därför ska du göra en grovfoderanalys

Genom en grovfoderanalys får du reda på bland annat reda torrsubstans (ts), energi, protein, NDF (fiber), socker, aska och mineraler. En analys av grovfodrets näringsinnehåll är nödvändig för att kunna sätta ihop en bra foderstat till hästen.

Vi finns även på Facebook!